Cybersäkerhet håller på att bli en integrerad del av maskinsäkerheten. Den kommande standarden EN 50742 konkretiserar de nya kraven i Maskinförordningen och påverkar hur tillverkare behöver arbeta med riskbedömning, säkerhetsfunktioner och dokumentation. Här är fem saker som är värda att börja med redan nu.

I vårt tidigare blogginlägg beskrev vi prEN 50742 och hur cybersäkerhet blir en del av maskinsäkerheten. Sedan dess har standardiseringsarbetet fortsatt.

I september 2026 har dokumentet avancerat till FprEN 50742:2026, ett slutligt standardförslag. Den 11 september registrerades att slutomröstningen hade initierats. Det är ännu inte en publicerad EN-standard.

Planen har varit publicering i november 2026, förutsatt ett positivt slutresultat. Frågan är därför högaktuell inför att Maskinförordningen (EU) 2023/1230 börjar tillämpas den 20 januari 2027.

Men vad innebär detta i praktiken? Här är fem områden vi tycker att maskintillverkare bör börja titta på redan nu.

1. Börja med maskinens vanliga riskbedömning

EN 50742 innebär inte att den traditionella riskbedömningen försvinner och ersätts av en separat IT-riskanalys. Tvärtom är utgångspunkten fortfarande maskinen och dess säkerhet.

Den centrala frågan blir: Kan manipulation av hårdvara, programvara, data eller ett gränssnitt påverka maskinens säkerhet och leda till en farlig situation?

Detta skiljer sig från traditionell IT-säkerhet. Fokus ligger inte på alla organisationens cyberrisker, utan på manipulation av hårdvara, gränssnitt, programvara eller data som kan påverka maskinsäkerheten.

Utgå därför från den befintliga riskbedömningen och identifiera vilka skyddsåtgärder och säkerhetsfunktioner som kan påverkas av manipulation.

2. Identifiera maskinens gränssnitt och anslutningar

Moderna maskiner fungerar sällan helt stand alone. Ethernet, Wi-Fi, USB, fjärrservice, överordnade styrsystem och programmerings- eller servicegränssnitt är exempel på anslutningar som kan behöva bedömas.

Maskinförordningens bilaga III, punkt 1.1.9 behandlar uttryckligen skydd mot påverkan via anslutna enheter, inklusive fjärranslutna enheter, när sådan påverkan kan leda till en farlig situation. FprEN 50742 är framtagen för att adressera bland annat detta krav.

Alla anslutningar innebär inte hög risk, men de behöver identifieras och bedömas.

3. Fråga inte bara ”vad kan gå fel?” utan också ”vad kan påverkas?”

Traditionell maskinsäkerhet frågar bland annat vad som händer om en komponent går sönder eller en säkerhetsfunktion fallerar.

Med EN 50742 tillkommer ytterligare en dimension: Vad händer om någon, avsiktligt eller oavsiktligt, förändrar information, programvara, parametrar eller kommunikation som säkerheten är beroende av?

Om säkerheten exempelvis beror på parametrar i styrsystemet räcker det inte alltid att verifiera att säkerhetsfunktionen fungerar. Tillverkaren behöver också bedöma om funktioner eller data kan påverkas via maskinens anslutningar så att en farlig situation uppstår.

Det är kopplingen mellan digital påverkan och fysisk maskinsäkerhet som står i centrum.

4. Gör cybersäkerheten spårbar i CE-arbetet

När fler aspekter ska beaktas blir dokumentationen ännu viktigare. Det bör gå att följa sambandet mellan exempelvis: Risk → skyddsåtgärd → säkerhetskritisk funktion → möjlig påverkan → åtgärd → verifiering.

Här blir NodeCE särskilt relevant. När riskbedömning, krav, säkerhetsfunktioner och verifiering hanteras i samma struktur blir det enklare att visa sambandet mellan risk, möjlig digital påverkan, vald åtgärd och verifiering. Den spårbarheten blir allt viktigare i CE-arbetet.

5. Vänta inte till den 20 januari 2027

Maskinförordningen (EU) 2023/1230 ska börja tillämpas den 20 januari 2027 och introducerar uttryckliga krav kopplade till skydd mot manipulation och styrsystems säkerhet.

Maskiner och produktionslinjer som konstrueras under hösten 2026 kan komma att släppas ut på marknaden efter att den nya förordningen börjat tillämpas.

Därför är vår rekommendation enkel: Börja identifiera säkerhetskritiska digitala gränssnitt och funktioner redan i konstruktionsfasen. Det är betydligt enklare att bygga in rätt skydd från början än att försöka komplettera en färdig konstruktion i slutet av CE-märkningsprocessen.

Från traditionell maskinsäkerhet till Security for Safety

EN 50742 betyder inte att maskintillverkaren ska bli expert på allmän IT-säkerhet, men gränsen mellan maskinsäkerhet och cybersäkerhet förändras.

Om programvara, data eller kommunikation kan påverka en funktion som är viktig för maskinens säkerhet behöver den möjliga påverkan också bli en del av säkerhetsarbetet. Det är kärnan i det som ofta beskrivs som Security for Safety.

För många maskintillverkare handlar det om att utveckla den CE-process som redan finns. Det är precis där NodeCE är byggt för att hjälpa till.

NodeCE samlar riskbedömning, krav, säkerhetsfunktioner, verifiering och CE-dokumentation i ett sammanhängande arbetsflöde. När EN 50742 och Maskinförordningen ökar kraven på struktur och spårbarhet blir just dessa samband centrala. I stället för fristående dokument och kalkylblad kan arbetet följas från identifierad risk och krav till vald åtgärd och verifiering. Det gör NodeCE till ett naturligt verktyg för att omsätta de nya kraven i praktiskt CE-arbete.

Är er CE-process redo för 2027?

Boka en demo av NodeCE så visar vi hur riskbedömning, säkerhetskritiska funktioner, krav och verifiering kan hanteras i ett sammanhängande CE-arbete inför 2027.